2014-09-29

En vecka kvar till albumsläpp och allt har förändrats



Om sju dagar släpps mitt tredje studioalbum Om en vecka, kanske ett år. Tanken var att det skulle vara ett album om vad som händer efter uppbrottet, vad som händer när sorgen över att man förlorat någon lagt sig. Men det går inte längre, för allt förändrades för mig för två veckor sedan. Den 14 september klockan 22.25 föddes min son Valdemar och han var något av det vackraste jag sett. Men Valdemar föddes för tidigt och kunde inte överleva utanför livmodern. Han dog i våra armar en kort minut efter förlossningen. Vi saknar honom så fruktansvärt mycket.

Ord som jag skrivit och som jag tonsatt till den kommande skivan har fått helt ny betydelse efter Valdemars födelse. För mig blir texterna högaktuella och direkta. De handlar helt plötsligt till stor del om Valdemar och saknaden efter honom. Inte bara saknaden efter honom så som jag kände honom; sparkarna jag kände mot mina förväntansfulla handflator eller att hålla hans kropp i mina händer och försiktigt vagga honom i min famn. Utan även saknaden över allt som han och vi aldrig kommer att få uppleva. Saknaden av det som aldrig fick bli något.

Var det där allt, är allt nu över?
Det var inte så här det skulle sluta.
Berätta något vackert för mig,
för jag har glömt hur det låter

(ur Jag har glömt hur det låter).

I slutet på låten Ikaros sjunger jag:
Har jag berättat för dig om när jag föll från himlen,
om hur jag flög för när solen och tappade min vingar.
Jag vilse när jag landade på vår jord,
jag visst inte var jag var, jag hade tappat alla ord.
Men jag kommer aldrig nånsin glömma dig,
jag kommer aldrig nånsin glömma dig.

Det var tänkt att jag som tredje singel skulle släppa låten Över alla dansgolv, en gladare och mer uptempo låt. Men i och med det som hänt har jag istället valt att låta titelspåret Om en vecka, kanske ett år ta dess plats.

Det första steget är alltid svårast, fast jag vill springa därifrån.
Men när steget väl är taget, har jag alltid fortsatt gå.
Och jag ska ta en dag i sänder,
och vänta på nåt som aldrig händer.

Det kanske går över om en vecka, kanske ett år.
Det kanske läker eller fortsätter vara ett sår.

Jag älskar dig valdemar. Och saknar dig så oerhört mycket.

1 kommentar:

  1. Vet inte vad du tror på men om våra söner kan se på oss från himlen är jag säker på att han är otroligt stolt över sin fina pappa. Att sätta ord på sina känslor är svårt, men förlösande. Du gör det så vackert. All styrka åt er. Kram

    SvaraRadera